När jag nu har lärt mig säga nej och vet vad jag vill finns det inte längre någon anledning att acceptera saker jag inte vill göra. Jag gråter, klagar och skakar på huvudet... "Na na na". Dessutom vägrar jag lära mig säga "Ah" eller "Ja" :-) Jag var en sån lugn, rar och easy-going kille men nu har allt vänts upp och ner... jag ger kaxiga blickar och vill inte kompromissa. Mammas roliga miner fungerar inte alltid och ibland vill jag bara sitta i mammas knä.
Men när jag får tag i något jag vill ha... helst något jag inte får ha... så blir jag strålande glad :-)
No comments:
Post a Comment